Gibson ES-335 ser man ibland med Bigsby men då är de vanligen tillverkade denna sida millenieskiftet eller har fått det monterat i efterhand. En 335:a med Bigsby från 60-talet är inte så vanlig som många får för sig. Vi får in påfallande många 335:or från andra hälften av 60-talet men detta var den första med Bigsby och det kan rent av vara den första jag sett i verkligheten. Dessutom var den i originalskick så till vida att inga delar bytts. Bara lite klädsam patina och varsamt slitage på greppbräda och hals. En mycket vacker gitarr… Jim och Marcus var roade av min hänförelse av denna skönhet.
Dessvärre var vi tvungna att byta sadeln. Egentligen vill jag undvika att byta originaldelar men ibland har man inget alternativ om den ska vara spelbar. Sadelskårorna hade vidgats och var för djupa.
Det är också en svår konst att fila skårorna rätt och snyggt – rent av ett av de mest kritiska momenten på en gitarr.
