Kategorier
Okategoriserade

Gibson ES-335 Bigsby 1966

Gibson ES-335 ser man ibland med Bigsby men då är de vanligen tillverkade denna sida millenieskiftet eller har fått det monterat i efterhand. En 335:a med Bigsby från 60-talet är inte så vanlig som många får för sig. Vi får in påfallande många 335:or från andra hälften av 60-talet men detta var den första med Bigsby och det kan rent av vara den första jag sett i verkligheten. Dessutom var den i originalskick så till vida att inga delar bytts. Bara lite klädsam patina och varsamt slitage på greppbräda och hals. En mycket vacker gitarr… Jim och Marcus var roade av min hänförelse av denna skönhet.
Dessvärre var vi tvungna att byta sadeln. Egentligen vill jag undvika att byta originaldelar men ibland har man inget alternativ om den ska vara spelbar. Sadelskårorna hade vidgats och var för djupa.

Originalsadeln innan den tas bort. Här kan man se att någon försökt komma till rätta med att strängarna fastnar i skårorna genom att rita med en blyertspenna. Ett gammalt trick som är en nödlösning.
Sadeln har tagits bort tidigare och då ovarsamt, antagligen har man tryckt in en skruvmejsel i kanten varpå man skadat träet. Jag lyckades laga skadan så att den blev knappt märkbar.
Den nya sadeln på plats och den gamla sadeln används som mall för att få skårorna i samma position.
Jag får ofta frågan om filar till sadelskåror – dessvärre är det som vanligt att man får vad man betalar för. De jag använder köpte jag i min ungdom så de är snart 30 år gamla. Nyligen köpte jag en uppsättning nya (sex stycken för tusen kronor) men de var inte alls lika exakta som mina trotjänare. De jag använder idag kostar närmare 2000:- idag.
Det är också en svår konst att fila skårorna rätt och snyggt – rent av ett av de mest kritiska momenten på en gitarr.
Den nya sadeln på plats.
Sadelämnet i ben har färgats in för att matcha patinan.
Vi håller på med en omfattande renovering av en Les Paul Custom från 1968 där loggan bytts och en ny mer autentisk måste tillverkas. Därför har jag dokumenterat och analyserat loggor från denna era. Det är påtagligt att den ena inte är den andra lik och granskar man dem ingående ser man att de är ganska råa och ojämna.
Jag minns inte varför jag knäppte denna bild – kanske för att det var väldigt vackert.
Skönheten i sitt originalcase.