Johan Löfgren lärde jag känna 1998 och sedan dess har jag tagit hand om hans gitarrer och han har även sedan dess varit en personlig vän. Han är en en fantastisk och mångfasetterat gitarrist som turnérat världen runt och aldrig tröttnar på att spela – när helst han får syn på en gitarr måste den spelas och analyseras. Liksom många andra i branschen lider han av GAS (Guitar Aquisition Syndrome) men till skillnad från de flesta med diagnosen säljer han av gitarrer, förstärkare och pedaler för att kunna köpa nya. Ett av hans senaste förvärv var en Danelectro U2-56 från 90-talet, köpt för en billig peng. Detta är alltså en reissue av en Danelectro från 50-talet och liksom originalet är den tillverkad av masonit på en ram av skräpvirke (läs furu). Förvånansvärt är att de har en väldigt trevlig akustik, det tror man väl inte om masonite. Jerry Jones som på 90-talet byggde kopior av Danelectro sa i en intervju i Guitar Player att fördelen är att han aldrig behöver oroa sig för att han fått en dålig träbit – masonite låter alltid likadant.
Kopiorna från 90-talet är egentligen budgetgitarrer (det var ju originalen också) men tyvärr är hardware sämre än på originalen så en uppgradering med lite bättre delar lönar sig (om man nu gillar grundljudet). På den här gitarren som Johan hade köpt för att kunna spela slide på hade en tidigare ägare byt mekaniken till billiga men fullt acceptabla Klusonkopior. När jag skulle justera stallet hade upptäckte jag att bottenplattan hade givit vika och kollapsat av strängtrycket och var konkavt. Min första idé var att låta svetsa en förstärkning på undersidan men insåg att det var gjutet i någon billig legering och inte bockad stålplåt som på originalen. Alltså var det bara att försöka hitta något bättre. Danelectro tillverkar ett ersättningsstall med individuella stallbockar men Johan och jag kom överens om att det inte var någon bra lösning eftersom han ville ha det där svampiga ljudet som sadeln i trä ger. Efter lite googlande hittade jag CJ Tooling i USA som gjorde ett replacementstall för Danelectro. Det är gjort för telesadlar och till skillnad från originalet som vilar på skruvar ligger det plant mot toppen. CJ Tooling gör också telesadlar á la Jerry Donahue i några olika material; stål, mässing, rosewood och ebenholts. Efter överläggning med Johan valde vi stallbockar i rosewood för att bevara den ursprungliga ljudkaraktären. När stallet monterats shimsade jag halsen, satte in starkare fjädrar under mickarna (för att få dem att sitta lite stabilare) och 0.012”-strängar. Resultatet blev precis vad vi hoppades på; grundljudet som skulle spolierats med ett massivare stall fanns kvar men samtidigt fick vi lite mer respons än med originalstallet (känns inte som man kan använda uttrycket twang i det här sammanhanget).
